Jobba tills du spyr...jo ja tackar ja...
FY FAN!
De är de enda ja kan säga om denna dagen. Fy fan.
De börja väll relativt bra. Va rätt så pigg när ja kom till jobbet, kände mig lite sliten men visste ju att ja skulle få dra vid typ 3-4 tiden så de va ju en kort skön da som vänta. Kom in i köket å han lixom börja pilla lite å baka ut degarna å grejs så ringer Alex(kock nr2) och berättar att hon är sjuk å inte kan komma in å jobba. Ringer runt lite å inser att nej, de finns ingen som kan komma in å jobba. De hade varit lung om de hade varit så att de inte hade varit några PM som skulle göras å bara lunchen som ja skulle överleva. Men nu ska vi ju inte inbilla oss att det är så lätt inte. Nej två PM var redan inne. 50 mackor + 800 små tunbröklämmor (som i å försig anna å petra skulle komma in å lägga, men som ja skulle förbereda för och hjälpa till med). Fick tänka taktiskt. Först överleva lunchen, till å börja med. Å självklart blev lunchen helt galen. Men ja gav mig fan inte. "Ja kan själv" var dagens motto som ja höll hårt på. Petra å Anna fanns ju i närheten men hade ingen möjlighet att hjälpa mig. Bångraden var full, å ja va ensam = Ida lagar maten, Ida lägger maten, Ida serverar maten, Ida plockar undan tallrikarna å Ida diskar. Å självklart då allt en på å samma gång! KUL! Sen när ja trodde att de aldrig skulle ta slut å paniken i mig bara steg så kom Anders in å sa att han hade bestämmt att köket hade stängt nu för de gick inte mer nu. TACK!!!!
Så då var det två timmar kvar till mina 50 mackor skulle gå, å ja just de ja då hade petra tagit in ännu en beställning på 20 mackor till! Tack så jävla mycket för den lixom! Å köket såg ut som ett helt helvette! Å då hade preppet till tjejernas 800 snittar tagit slut så fort som fan bara till å städa av, å sätta igång med deras röror som dom inte han göra. Samtidigt som ja gjorde det va de ju till å preppa till mina nu 70 mackor... Fick in Mackan i köket så han fick hjälpa mig. Slängde ihop alla smörgåsar som va klara 30 sekunder innan budet kom! Å sen var de ju klämmorna med. Som de var knappt en timma kvar tills dom skulle gå å det var 300 kvar att göra!!! SKYNDA!!
Å då va la klockan typ halv 5. Å ja sa att ja va tvungen till å gå kl 5... i vems dröm händer de lixom?!!
Men hur som hellst så han vi slänga ihop de sista rullarna å när vi äntligen var klara var klockan 5 å de såg återigen ut som ett bombnedslag i köket å ja insåg att Fuck ja sitter så hårt i skiten till i morgon så de finns inte. Hade väl kunnat vara kvar halva natten å fixa men orka fan inte. Så ja städa av köket å drog sen. 3 timmar efter de att ja skulle ha slutat. Stressat konstans i över 10 timmar. Inte ätit något mer än två bananer och överkonstumerat kaffe.
Sen gick ja hem å spydde. Är så jävla slut så ja vet inte om ja ska skratta eller gråta. Men ja gjorde ett så fan i helvettes bra jobb idag så ja är så grymt stolt över mig själv!
Ja klara mig bra! Satt i skiten men log konstant eller sjöng peppande sånger för mig själv! Ja kunde minnsan! Och Petra, chefen sa att hon var grymt imponerad av mig å att ja hade varit jätte jätte duktig å va dagens hjälte! Å då ska vi lägga till att hon ytterst sällan ger komplimanger. Sooo God Deam It I'm Goooood!!
De är de enda ja kan säga om denna dagen. Fy fan.
De börja väll relativt bra. Va rätt så pigg när ja kom till jobbet, kände mig lite sliten men visste ju att ja skulle få dra vid typ 3-4 tiden så de va ju en kort skön da som vänta. Kom in i köket å han lixom börja pilla lite å baka ut degarna å grejs så ringer Alex(kock nr2) och berättar att hon är sjuk å inte kan komma in å jobba. Ringer runt lite å inser att nej, de finns ingen som kan komma in å jobba. De hade varit lung om de hade varit så att de inte hade varit några PM som skulle göras å bara lunchen som ja skulle överleva. Men nu ska vi ju inte inbilla oss att det är så lätt inte. Nej två PM var redan inne. 50 mackor + 800 små tunbröklämmor (som i å försig anna å petra skulle komma in å lägga, men som ja skulle förbereda för och hjälpa till med). Fick tänka taktiskt. Först överleva lunchen, till å börja med. Å självklart blev lunchen helt galen. Men ja gav mig fan inte. "Ja kan själv" var dagens motto som ja höll hårt på. Petra å Anna fanns ju i närheten men hade ingen möjlighet att hjälpa mig. Bångraden var full, å ja va ensam = Ida lagar maten, Ida lägger maten, Ida serverar maten, Ida plockar undan tallrikarna å Ida diskar. Å självklart då allt en på å samma gång! KUL! Sen när ja trodde att de aldrig skulle ta slut å paniken i mig bara steg så kom Anders in å sa att han hade bestämmt att köket hade stängt nu för de gick inte mer nu. TACK!!!!
Så då var det två timmar kvar till mina 50 mackor skulle gå, å ja just de ja då hade petra tagit in ännu en beställning på 20 mackor till! Tack så jävla mycket för den lixom! Å köket såg ut som ett helt helvette! Å då hade preppet till tjejernas 800 snittar tagit slut så fort som fan bara till å städa av, å sätta igång med deras röror som dom inte han göra. Samtidigt som ja gjorde det va de ju till å preppa till mina nu 70 mackor... Fick in Mackan i köket så han fick hjälpa mig. Slängde ihop alla smörgåsar som va klara 30 sekunder innan budet kom! Å sen var de ju klämmorna med. Som de var knappt en timma kvar tills dom skulle gå å det var 300 kvar att göra!!! SKYNDA!!
Å då va la klockan typ halv 5. Å ja sa att ja va tvungen till å gå kl 5... i vems dröm händer de lixom?!!
Men hur som hellst så han vi slänga ihop de sista rullarna å när vi äntligen var klara var klockan 5 å de såg återigen ut som ett bombnedslag i köket å ja insåg att Fuck ja sitter så hårt i skiten till i morgon så de finns inte. Hade väl kunnat vara kvar halva natten å fixa men orka fan inte. Så ja städa av köket å drog sen. 3 timmar efter de att ja skulle ha slutat. Stressat konstans i över 10 timmar. Inte ätit något mer än två bananer och överkonstumerat kaffe.
Sen gick ja hem å spydde. Är så jävla slut så ja vet inte om ja ska skratta eller gråta. Men ja gjorde ett så fan i helvettes bra jobb idag så ja är så grymt stolt över mig själv!
Ja klara mig bra! Satt i skiten men log konstant eller sjöng peppande sånger för mig själv! Ja kunde minnsan! Och Petra, chefen sa att hon var grymt imponerad av mig å att ja hade varit jätte jätte duktig å va dagens hjälte! Å då ska vi lägga till att hon ytterst sällan ger komplimanger. Sooo God Deam It I'm Goooood!!
Nu ska ja dricka öl!
Kommentarer
Trackback