Mitt så kallade liv!

Bad Elin igår kväll att inte be mig göra nått innan klockan 12 för ja ville sova ut. Så vakna ja av mig själv kl 12.35 och tänkta att humm, Elin ligger nog i sin säng med datan å ville inte väcka mig. Så ja som va rätt pigg trakska upp å städa undan lite, diska och kokade mig lite gröt. Efter att ha skramlat runt ett tag börja ja fundera på om de kanske var så att Elin hade åkt in till stan för att ja bara sov, men så var jackan å alla kvar. Så ja smög mig in på hennes rum å såg till min stora förvåning att hon låg där, stupad i sängen och sov. Ok tänkte ja mycket förvänad! Hon får la sova då! Så ja slog mig ner i soffan med min gröt å satte på tv:n. Å när klockan va två och ja fortfarande inte hört ett knyst från rummet så började ja bli lite narvös. Hade hon söpit ihjäl sig kanske!? Va ju tvungen att se efter, så öppna åter igen dörren å såg att hon hade rört på sig! Phust hon hade inte dött! Siken jäkla tur! Så ja lät henne sova lite till och så vingla hon upp vid 14.30 å fråga va klockan var. När ja svara såg hon ut som ett levande frågetecken och helt chokad! Stackars lilla flickan!