Mitt så kallade liv!

Jaha det var inte så farligt som ja kanske trodde från början! De var idag kalas för Jonas och hans mamma och jag var där, även hela hans släkt! Mormor, farmor, farfar, moster med familj å en massa folk kändes det som men de va roligt alla var så snälla och på nått underligt vis så verkade det som om de flesta hade hört talas om mig! Han mormor sa "jag du är Ida, då har jag fått ett ansikte till namnet!" så vem vet vad dom har fått höra! Men vad det än är så kan de ju inte vara så farligt...jo kanske om Jonas visar de mindre fina bilderna på mig som han har på sin dator från typ 1800 talet...*ler* men nee.. även de skulle ja nog kunna överleva!

Tillbaka till skolan i morgon då! det ska la bli skönt för man har ju inte varit där på så länge nu å så är det inte så mycket kvar å sen e de ju studenten! Trodde att vi hade en lååång dag i skolan i morgon men så va tydligen inte fallet utan vi ska bara vara där i några få timmar. Så jag ska nog över leva! Och så fyller min snälla pappa år i morgon! Han ska få en present som ja hoppas att han blir glad för! De tror ja nog!

Nu sitter jag hemma hos Jonas och han är och tränar, så jag och Cristina ska nog gå och köpa oss något att äta sen! Kina eller kanske pizza vem vet! Gott blir de nog i alla fall!