Undebart att känna sig omtyckt
Jaha då var man inte singel längre då! Hur kommer det sig att det alltid går så himla fort när ja träffar killar? Ok Jonas hade ja typ känt eller vetat vem han va i några år innan men med Gabriel är det annorlunda. Ja har vetat vem han är i två veckor och känt honom i en! Lördagen för en vecka sedan träffades vi och började prata på en förfest som vi var på. Vi insåg att vi hade massor gemensamt och fortsatte att prata hela kvällen. Som ni vet så följde ja med honom hem den kvällen. Och nu är ja här. Efter en vecka tillsammans varje dag är vi nu tillsammans. Kanske gör det att det inte kommer att hålla eller så är det just precis så här det ska vara? Allt känns så naturligt med Gabriel. Det känns som att ja har känt honom i flera år och ja känner mig lixom trygg med honom. Han bryr sig om hur ja känner och ger mig ständigt komplimanger! Något som ja inte är van vid vilket gör mig förvirrad! Ja känner mig så omtyckt och uppskattad när jag är med honom. Är det inte så alla vill känna? Är det inte så man ska känna med någon som man tycker om? Ja vet inte om de va så ja kände med Jonas. Ja kände mig inte uppskattad på alls samma sätt som nu. Nu känner ja att någon faktiskt bryr sig om mig och ja gillar den känslan! Vem vet hur det är om några veckor men just nu är det underbart!